Det följde en retrofläta med vår nya medlem Ann-Sofi. När Ann-Sofi bestämt sig för att väva med oss letade hon hemma i sina gömmor och hittade en varpfläta. Om den var från när hon själv vävde lite i tidigt 80-tal, eller om hon ärvt den efter svärmor...ja det minns ingen. Inte en susning om vad det skulle bli heller. Men det kändes ändå på något vis som att det var rätt projekt att börja med!
Så efter att vi räknat på trådantal så bestämdes det att flätan ska bli en gardin. Det visade sig bli en trasslig historia att förskeda. Det kan hända mycket med en varpfläta på drygt 30 år. Men med hjälp av maken lyckades hon dag två, med småländsk envishet, reda ut eländet.
I dag har vi dragit på väven, flätan såg enormt trasslig ut och det började med att två trådar smällde. Så inledningen var allt annat än lysande. Men sen gick det, om inte som en dans, så riktigt smidigt. Det tackar vi kvastskaftet för, helt klart!
Tack vare det redde trasslet ut sig innan varpen gick in genom skeden. Vilka ovärdeliga tips man får ibland! Mungiporna har varit uppåt resten av kvällen! 😊
